Anders Borgs resultat: Arbetarklassens inkomster halkar efter

Anders Borg har menat att de är de nya arbetarpartiet och att alla tjänar på deras politik. Nu kommer kallduschen i och med facit på hur det gått för den förda politiken. Resultatet: Stora grupper halkar efter medan de rika drar ifrån. Den tiondelen av befolkningen med lägst inkomster har till och med fått lägre inkomster än 2006. Men diagrammet nedan som bygger på SCB statistik visar att ända upp till 40 % av befolkningen har haft sämre inkomstutveckling än de övriga. De verkligt stora vinnarna är de högsta tio procenten som dragit ifrån än mer än tidigare.

(LO-tidningen)

Anders Borg – skattefusket, hykleriet och lögnerna

Anders Borg sa häromveckan att han tycker det är ”häftigt att betala skatt”. En fras som han snott från den tidigare S ledaren Mona Sahlin. (AB)

En granskning av Anders Borgs historia visar dock att Borg själv är en riktig skattesmitare.

Först var det en barnflicka som Anders Borg anlitade – utan att skatta. När Aftonbladet talar med barnflickan meddelar hon till Aftonbladet att hon känt att hon blev utnyttjad eftersom jobbade svart och lågavlönat åt familjen Borg.

Det stannar dock inte där. Anders Borg anlitade även svart städhjälp som städade familjens villa (SR).  Anders Borg ljög först och sa att han haft städhjälpen mellan 1997 och 1999. Detta tog han sedan tillbaka och hävdade då istället att han haft svart städhjälp fram till 2001.

Senare framkommer att städhjälpen saknat arbetstillstånd, något som Borg inte erkände från början. Det visar sig också att även hans andra tidsangivelse var en lögn och att hon i själva verket arbetat åt familjen fram till 2004.

Anders Borg är bra på att snacka och att sänka skatter. Att ta ansvar för att själv betala in skatter, eller att hålla sig till sanningen verkar han ha svårare med.

Oansvarigt dyr jobbpolitik av Anders Borg!

Bloggen storstad listar Borgs oansvarigt dyra jobbpolitik. Marika som driver bloggen skriver:

”Att hosta upp med flera miljoner av skattebetalarnas pengar för ett jobb som på marknaden kostar kanske 500.000 (den genomsnittliga totala arbetskostnaden, inklusive bruttolön, sociala avgifter, etc, för en arbetare i privat sektor ligger strax under 500.000 kronor om året), det hör tyvärr inte till ovanligheterna.”

Här kommer en sammanfattning:

• Sänkta arbetsgivaravgifter – jobb för 2,5 miljoner styck.

• Sänkta arbetsgivaravgifter för unga – jobb för 950.000 kronor styck

• RUT-avdraget – jobb för 800.000 kronor styck

• Särskilda ekonomiska zoner – jobb för 510.000-765.000 kronor styck (uppemot oändligheten)
• Halverad restaurangmoms – jobb med styckepris nånstans mellan 700.000 kronor och oändligheten

Till detta kan man lägga jobbskatteavdraget vilket denna blogg tidigare skrivit också kostar

• Jobbskatteavdraget – 875 000 kr varje år under evig tid för att ytterligare en individ skall vilja arbeta

Sammantaget är detta en undermålig jobbpolitik som kan förklara delar av den höga arbetslöshet Sverige nu har fått.

Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobb, Anders Borg, Borg, moderaterna, alliansen

SVD, SVD2, DN, DN2, AB

Borg har misslyckats!

långtidsarbetslösheten

De borgerliga partierna gick till val på att få fler i arbete och minska ”utanförskapet”. Idag är fler i det som regeringen kallar ”utanförskap” än innan valet 2006. Arbetslösheten har ökat, sysselsättningsgraden minskat och ungdomsarbetslösheten har stigit. Än värre så har långtidsarbetslösheten ökat med över 50 000 människor från 2006 till idag. De långtidsarbetslösa är de som har det svårast att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden och riskerar att hamna i passivitet under väldigt lång tid.

De få åtgärder som Anders Borg och c/o har infört har enligt docent Anders Forslund vid IFAU varit mycket dyra: ”Kostnaden per skapat jobb har sannolikt varit väldigt hög” (citat från dagens pappersupplaga av Svd).

Samtidigt har de borgliga minskat möjligheten att vidareutbilda sig eller ombilda sig för att matcha arbetsmarknaden t.ex. genom att minska antalet komvuxplatser. Professor Lars Calmfors sammanfattar: ”Arbetsmarknadsutbildningen har dragits ned till för låg nivå” (källa: Svd)

Ska vi ha råd med välfärden krävs det att alla arbetsförmögna i landet arbetar, då krävs en aktiv politik för att skapa arbetstillfällen och ge alla möjlighet att arbeta (inte en hetsjakt på dem som är oförmögna att arbeta). Sverige har inte råd att ha Anders Borg som finansminister efter valet.

Alliansen fortsätter med misslyckad jobbpolitik

Alliansen presenterade sitt valmanifest häromdagen. Det viktigaste innehållet var nya skattesänkningar i miljardklassen. 25 miljarder till nya skattesänkningar som ska leda till jobb. Som bloggen beskrivit tidigare är detta en sensationellt dyr och oansvarig jobbpolitik. Dessutom kan det tilläggas att inför förra valet var ambitionen 40 miljarder i skattesänkningar som blev 100.

Man kan konstatera att efter misslyckade med jobbpolitiken denna mandatperiod fortsätter regeringen med mer av det som fungerade sämst i jobbpolitiken, stora generella skattesänkningar.

SVD, AB

”Jobbskatteavdraget” – ett sensationellt dyrt sätt att skapa jobb

Ekonomer säger att ”jobbskatteavdragen” på lång sikt leder till att 80 000 fler vill arbeta. Men det är sysselsättning som än så länge bara finns i räknemodellerna och kostar omkring 70 miljarder kronor varje år. De betyder att det kostar 875 000 kr varje år under evig tid för att ytterligare en individ skall vilja arbeta. Normalt producerar en löntagare ungefär halva det beloppet. Ingen annan åtgärd för att skapa jobb kostar bråkdelen så mycket.

Att jobbskatteavdraget skulle vara ett bra sätt att skapa jobb visar på Borgs oansvariga sätt att se på ekonomin.
LO rapport om jobbskatteavdraget. Marika skriver om användbara siffror i valrörelsen.

Bensin på öppen eld

Fler och fler oroar sig för att den svenska bostadsmarknaden ska genomgå en kollaps, liknande den som inträffade i USA med början senhösten 2007. Anledningarna är flera. Först och främst för att ett extremt underskott av hyresrätter pressat upp priserna på bostadsrätter, med resultatet att människor i storstäder har därmed tvingats ta allt större lån för att finansiera boendet. Hushållens sparande har aldrig varit så lågt som nu. Och lånen aldrig så stora.

Och det är ingen slump. Strax efter att regeringen tillträdde drev Borg igenom en förändring av fastighetsskatten som kraftigt ökade efterfrågan på en redan glödhet bostadsmarknad. Över en natt blev det mer lönsamt än någonsin att spekulera i boende. I samma veva avskaffades investeringsbidraget för hyresrätter, något som ytterligare pressade upp priserna på bostadsrätter.

Det är inte bara en politik som gör det svårare för unga att få en bostad. Det är dessutom riktigt dålig finanspolitik.

Läs även andra bloggares åsikter om bostadsbubbla, bostadsspekulation, finanspolitik

Borg lämnar 50 miljoner till McDonalds per år

Att McDonalds sparar ungefär 50 miljoner per år på de sänkta arbetsgivaravgifterna har uppmärksammats i media flera gånger de senaste åren.

De sänkta arbetsgivaravgifterna skulle ge fler unga arbeten, men den sänkta arbetsgivaravgiften gäller alla unga, vilket innebär att reglerna gäller även de unga som redan hade arbete. Alltså har Anders Borg sparat mycket pengar åt företag med många unga anställda.

Ålderspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift, arbetsskadeavgift, osv som ingår i arbetsgivaravgiften måste ju fortfarande finansieras, men det får tas någon annan stans ifrån. Det kan knappast kallas ansvarsfull finanspolitik som bedrivs av Anders Borg.

Läs mer utförligt om varför de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga är oansvarsfullt spenderade pengar: Vänsterekonomerna,  Storstad, rapport från hotell och restaurang.

Optimistisk kalkyl av Borg för att säkra vallöften

Anders Borg tror att tillväxten blir stark under 2010 och 2010, en bedömning som många ekonomer inte delar.

E24 intervjuar Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, som om den ekonomiska prognosen säger:

– De låter väl optimistiskt både för i år och kommande år. Jag tycker det är oroande att han skriver upp prognoserna så mycket eftersom det ger utrymme för reformer som vi kanske inte har råd med, säger Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank.

Ett reformutrymme är lägligt för regeringen som vill lova nya reformer samtidigt som man vill fortsätta sänka skatten.

Borg menar att man efter detta kan spendera 10 miljarder på reformer under kommande mandatperiod.

E 24 skriver att Nordeas chefsekonom, Annika Winsth, sällar sig till dem som anser att det är en för återhållsamt reformutrymme givet det ekonomiska läget.

Borgs ”ansvarsfulla” linje är alltså att gissa högt på tillväxten men att sätta in pengar i underkant för att få fart på Sverige.  Det är osäkert om det är en ansvarsfull linje för att få fart på Sveriges ekonomi.

Läs även andra bloggares åsikter om Anders bog, Borg, Regeringen, ekonomi, politik

Andra media SVD,

”Vi ökar klyftorna, men vi gör det bara för att det minskar klyftorna.”

Katrine Kielos sammanfattar i en läsvärd ledarartikel regeringens vårbudget såhär:

””Vi ökar klyftorna, men vi gör det bara för att det minskar klyftorna”. Så kan finansministerns presentation av vårbudgetens fördelningspolitiska effekter sammanfattas. Anders Borg pekade på grafer som visar att det är högavlönade (oftast män) som har vunnit på regeringens politik. Sedan talade han om att denna utveckling på lång sikt skulle leda till det rakt motsatta. Ökade klyftor leder till minskade klyftor – är ni med?”

Regeringens politik leder till ökade klyftor men ska leda till minskade klyftor – på sikt. Är det verkligen en klok och ansvarig politik?

Artiklar om vårbudgeten:

E24, SVD, DN